How's it going to end?

Nej, nu är det dags för Göteborg. Är så himla färdig med Malmö. Våren här har varit bra på många sätt, men eftersom jag redan innan jag flyttade hit var inställd på Göteborg har det varit väldigt svårt att slå sig till ro. Och därför känns det fint att ha bestämt mig. Göteborg. Känns bra.
De senaste tiden här nere har varit konstig. Har haft massor att göra med körskolan, träning, söka kurser och CSN och planera för framtida boende i Göteborg. Men det har varit så himla ensamt. Alla jag känner här nere har haft viktigare saker att göra än att umgås med mig och nu när Adri skaffat pojkvän ser man inte av henne så mycket heller. Det är jag, mina spel, de anställda på SATS och Soffi på körskolan. Vi är som en familj. Jag träffar de mer än jag träffar någon annan. Tragiskt.
Min sista inplanerade körlektion är den 4 juli så uppkörningen borde ske någon gång efter det. Och när jag väl fått körkortet ska jag ta bilen och köra härifrån och lämna Malmö och ensamheten bakom mig. Är så jävla färig med det. Äntligen!

Har i vanlig ordning haft en mycket ickeproduktiv dag. Som sig bör när man köpt ett nytt spel. Köpte L.A Noire igår (600 spänn, ajajajajaj) och måste hela tiden tvinga mig själv till att hitta på saker så att jag inte fastnar framför TVn dygnet runt. Typ träna, duscha, äta, städa, diska, promenera, plugga körkortsteori (och ha körlektioner), läsa, handla, sova, ordna med csn, utbildning, kurser, bankID osv osv. Problemet är att alla aktiviteter tar slut himla fort. En timme åt varje. Borde bli tillräckligt för att fylla ut dygnet och lämna ca två timmar för spel. Men nejnej. Min dygnrymt har nämligen blivit konstig. Istället för att sova till halv två på eftermiddagen och gå och lägga mig fyra på natten går jag upp typ halv tio. Och när klockan är fem är jag färdig med alla ovanstående aktiviteter. Och då har jag ändå haft tid till övriga aktiviteter såsom panta flaskor, spela gitarr och sortera mina kläder. Så vad händer? Jo. Hamnar framför TVn. Hela kvällen. Det är inte bra. Måste nog hitta på fler hobbys. Och skaffa mer pengar så jag har råd att genomföra dem. Men hur ska jag ha råd med det när jag redan lägger så mycket pengar på spel?

Började körskolan för en vecka sedan. Det är sjukt svårt, orkar inte tänka på hur lång tid det kommer att ta tills jag är färdig. Det finns så mycket cyklar, folk, hundar, bilar, buskar. Känns som att jag håller på att köra på allting hela tiden. Har ialla fall lärt mig starta, stanna, starta i backe, växla upp och ner, svänga och växla samtidigt utan att köra upp på trottoaren osv. Problemet med att köra i Malmö är verkligen alla cyklister. Man måste stanna överallt! De kommer susande från alla håll och de är fan inte rädda för att bli påkörda. Och hjälm har de inte heller. Well, de får skylla sig själva när jag kör på dem. Om man får välja mellan töntig med hjälm vid liv eller cool utan hjälm och död så känns valet ganska uppenbart (fast inte för cyklister i Malmö tydligen).

Är sjukt trött och grinig idag. Gick upp halv åtta i morse för att tvätta. Nere i tvättstugan ser jag att min tvättid inte börjar förrän klockan tolv. Segt segt segt. Kan inte somna om. Går och tränar. Hem och duscha. Gå till körskolan. Köra. Nästan köra på allting. Hem och tvätta, äta, städa, diska. Har hyrt film (ExistenZ, Rosemary's Baby, Things we lost in the fire och King av Kong), 4 filmer 4 dagar 44 kronor. Älskar Nöjesmagasinet! Pluggade körkortsteori, kollade sedan på ExistenZ och avslutade med att spela GTA. Och nu är det dags att sova. Och imorrn blir det nog samma procedur fast ingen tvätt dock. Och samma på torsdag också. Hm..

Men. En bra grej. Som avslut på en ganska rutinmässig vecka kommer L.A Noire att släppas på fredag. Jag håller nästan på att få krupp av förväntan och Petter på Gamereactor, vars ord jag värderar otroligt högt, gav det 9/10 i betyg. Förväntansfull. Krupp. Dör. Aah. Kommer bli....epic.

Alright. Har alltså varit iväg till Grekland en vecka med Adri, kom hem förra veckan och har legat väldigt lågt sen dess. Det var verkligen FANTASTISKT. Jag älskar charter. Man blir så omhändertagen, man slussas fram och tillbaka och guiderna svarar på alla tänkbara frågor och är jättehjälpsamma. Loooove it.
Eftersom varken jag eller Adri har körkort kunde vi inte hyra bil, så vi var ganska stationära hela veckan. MEN DET GJORDE INGET! Hotellet var så jävla bra, jag vill bo där jämt! Så fint, så rent, så vackert, så grönt! När man jämför med alla sopstationer till hotell och vandrarhem vi tidigare bott på, var det här som ett 7-stjärnigt hotell. Och maten, herregud! Jag har aldrig ätit så god tzatziki i hela mitt liv, åt nog 10 kg tzatziki under veckan. MINST.
De få gånger vi faktiskt lämnade hotellet åkte vi till Rhodos stad och till Marmaris i Turkiet. Rhodos stad var trevligt och soligt. Marmaris däremot...ojojoj, traumatiskt. Färjeresan över till Marmaris var svinkall, det blåste som fan och vi stod utomhus och huttrade i 2 timmar. På hemvägen sedan var det jättesoligt och fint, i alla fall de första 30 minuterna. Sedan kom vi ut på havet och det blåste och blåste och blåste. Båten åkte från sida till sida, fram och tillbaka, upp och ner i vågorna.  Alla satt tysta, skräckslagna. Och de som inte var skräckslagna var upptagna med att hänga över relingen och spy. Vart man än tittade såg man stora, uppspärrade ögon fyllda av skräck eller spya som åkte ner i påsar eller ner i vattnet. Och var 10de minut bli vi översköljda av vatten som stänkte upp på däcket. Det var....surrealistiskt. Men vi överlevde, med nöd och näppe. Resten av resan låg vi vid poolen och var glada över att fortfarande vara i livet. Huuga.

Utöver nära-döden-upplevelsen var vistlesen himla fin. Klart värt.

Livet består av 10 000 dagarna. Och av alla dagarna på dagarna, och hur mycket tid går inte åt till ingenting på dan? De tar fort slut alla dagarna på dagarna.